Stadshagen barnkonsekvensanalys
Uppdragsgivare
Exploateringskontoret, Stockholms stad
Projektgrupp
Åsa Drougge, Stina Näslund
År
2015
Plats
Stadshagen, Stockholm
Bildspel
Se bilder
Barnkonsekvensanalys (BKA) för stadsdelen Stadshagen togs fram i samband med att området föreslås förtätas med ny bebyggelse och nya gator. Analysen utgår från barnkonventionen som definierar det enskilda barnets rättigheter i samhället och syftar till att barn och deras behov alltid ska tas hänsyn till i planeringssammanhang. Rapporten innehåller en genomgång och analys av planförslaget i förhållande till barns upplevelse och användning av staden, med utgångspunkt i tidigare utförda enkäter kring hur området upplevs i dagsläget. Rapporten avslutas med förslag till åtgärder. För att följa barnkonventionen, som menar att barn och ungdomar ska vara delaktiga i samhällsplaneringen, föreslås i rapporten att dessa grupper medverkar i någon form i den fortsatta planeringen av de målpunkter som de kommer att nyttja.

Fördjupning
Planområdet
Stadsdelen Stadshagen föreslås byggas ut och förtätas och planförslaget innebär bland annat nya bostäder, förskolor, gator, stråk och parker. Målet med planförslaget är att åstadkomma ett område med livlig gatu- och närmiljö i en tät bebyggelsestruktur som kontrasterar mot grönområden och det öppna vattenrummet i norr. Som grund för analysen gås först underlag om barn och fysisk planering igenom, sedan material gällande Stadshagen och planförslaget.
Områdesanalys
Stads- och landskapsbilden präglas starkt av Stadshagens topografi. Stadsdelen har en unik kvalitet i den mäktiga bergformationen med förkastningsbranten, Stadshagsklippan. Områdets olika delar är visuellt och bitvis även fysiskt åtskilda och bidrar till att stadsbilden är svår att överblicka och förstå. Det organiska framväxandet av stadsdelen har bidragit till en osammanhängande, brokig och svårorienterad struktur.
I planförslaget tillkommer ett antal förskolor och skolor, totalt för ca 1000 nya barn. Flera av de föreslagna förskolorna ligger i nya bostadskvarter vilket innebär att gårdarna samutnyttjas av boende och förskolebarn. Detta ställer höga krav på gårdarnas utformning, funktioner och material.

Grönstruktur

Gator och lutningar

Skolor och förskolor
Nuläge
Stadshagen har en tydlig grön identitet som idag består av naturområde, park och idrottsplats. Stora delar utgörs av tät och vild natur, vilket är en brist i staden generellt. Här finns god tillgång på gröna ytor, natur och vatten, värden som idag är svårtillgängliga på grund av områdets nivåskillnader. Uppe på förkastningsbrantens höjd finns möjlighet till fantastiska utblickar över takåsarna, Karlbergs slott och Karlbergssjön.

Kellgrensparken
Planförslaget ur ett barnperspektiv
I planförslaget föreslås nya parker och befintliga parker utvecklas och programmeras. Planförslaget innehåller
komplettering av lekplatser, platsbildningar och vistelse-ytor för umgänge, lek och avkoppling. Många brister i dagens situation är ur ett barnperspektiv åtgärdade och lösta i förslaget som helhet. Området med sina generösa och variationsrika friytor har stor potential och det finns stora möjligheter för utveckling av rekreation av många olika slag. De topografiska förutsättningarna gör att tillgängliga gångstråk ej kan åstadkommas till några av planförslagets målpunkter, men där så är möjligt har tillgängliga gångstråk skapats.

Barriärer och trygghet ur barnperspektiv
Underlag för analys är medborgarstudie som utgår från dagens situation. Valda aspekter utifrån ett barnperspektiv i detta material är känslomässiga upplevelser kring begreppet otrygghet. En vanligt förekommande synpunkt är dålig
belysning och mörker som orsak till upplevd otrygghet. En stark barriär är de branta bergsbranterna mot Hornsbergs Strand och Igeldammsgatan. Stadshagsklippan skulle behöva kompletteras med fler tvärgående stråk och trappor.

Tillgång till värden
Enligt parkprogrammet efterfrågas värdetäthet. Ju fler värden man har tillgång till i sin närmiljö i vardagen, desto oftare används den. Parker och natur med hög värdetäthet används också mer på fritiden och även på större avstånd från bostaden. Undersökningar har resulterat i ett antal värdebegrepp, som motsvarar de livskvaliteter med vilka stockholmarna beskriver Stockholms utemiljö, parker och natur. Värden som kan vara av värde för barn och ungdomar beskrivs i detta avsnitt och en analys visar om avståndet till dessa uppfylls i området. Värden är hämtade från Den gröna promenadstaden, 2013.

Målpunkter inom 1 km