arrow Alla projekt

Nobel center

Uppdragsgivare

Exploateringskontoret, Stockholms stad

Projektgrupp

Jonas Berglund, Stina Hellqvist, i samarbete med Nyréns Arkitektkontor byggnadsantikvarier

År

2013–2015

Plats

Blasieholmen, Stockholm

Bildspel

Vy över Blasieholmsudden 1696. Bildkälla: Stockholms stadsmuseum

Nuläges- och värdebeskrivning av Blasieholmsudden och dess omgivande vattenrum är ett kunskapsdokument som togs fram i nära samarbete med Nyréns byggnadsantikvarier. Arbetet utfördes i samband med planerna på att uppföra Nobel Center på Blasieholmsudden i Stockholm. Rapporten syftar till att ge en förståelse för platsen i sitt landskapliga- och bebyggelsehistoriska sammanhang. Utgångspunkten i beskrivningen är platsens specifika värden i förhållande till riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Samma arbetsgrupp har även ansvarat för konsekvensbeskrivning för stadsbild och kulturmiljö för tre av arkitekttävlingens vinnande förslag. Konsekvensbeskrivningen analyserar förslagens påverkan på Blasieholmsuddens kulturvärden, både vad gäller stadsbilden och den lokala platsen.

Fördjupning

Bakgrund

Blasieholmsudden inrymmer både möjligheter och svårigheter med stadsbyggnad i ett historiskt urbant landskap. Kunskapen om vad vi har idag och om platsens historia är nödvändig för att kunna göra medvetna ställningstaganden. Syftet med nuläges- och värdebeskrivningen är att klarlägga Blasieholmsuddens karaktär och identitet, liksom dess värden och brister. Beskrivningen ska vara ett kunskapsdokument för inläsning av platsen och ge en förståelse för den i sitt sammanhang. Nuläges- och värdebeskrivningen ska vara en hjälp att prioritera bland platsens värden och utgöra planeringsunderlag vid fortsatt utveckling av Blasieholmsudden.

Metod

Helhetsmiljön analyseras och värdebeskrivs ur kulturhistoriskt, arkitekturhistoriskt och nulägesperspektiv. Blasieholmsuddens historiska utveckling beskrivs, liksom vilka informationsbärare som finns kvar och vad de berättar. Platsens dokumentvärden och upplevelsevärden beskrivs och motiveras. En översiktlig beskrivning av vilka motsvariga, relevanta hamnmiljöer som finns bevarade i Stockholm ingår också. För staden är det av stor vikt att nuläges- och värdebeskrivningen behandlar Blasieholmsudden som helhetsmiljö. Därför har en konsultgrupp med kompetens inom kulturhistoria, arkitekturhistoria och landskapsanalys anlitats för att upprätta nuläges- och värdebeskrivningen.

Ca 1700

Ca 1800

Ca 1900

Blasieholmens framväxt

Grundstrukturen i gatu- och kvartersnätet på Blasieholmen lades i samband med en gatu- och fastighetsreglering vid mitten av 1600-talet. Genom utfyllnad har markområdet kring holmen successivt utökats. Den äldsta bevarade bebyggelsen på Blasieholmen utgörs av fyra adelspalats från 1600-talet. Dessa byggnader hade ursprungligen trädgårdar och låg i direkt anslutning till vattnet. Den sena 1800-talsbebyggelsen präglar Blasieholmen idag.

Illustration av bebyggelsens olika ålder

Vattenrum

Beträffande nuläget beskrivs Blasieholmsuddens läge i staden, dess karakteristika och identitet, struktur, befintliga byggnader, verksamheter och användningen av udden, offentliga rum och dess stadsliv, samt flöden, kopplingar och tillgänglighet. Gällande vattenrummet utgörs den geografiska avgränsningen av Blasieholmsuddens synlighet i omgivande vattenrum. Ett av Stockholms särdrag är den centrala stadens placering på öar och halvöar, samt på omgivande stränder. Vattenspegeln är det sammanhållande och karaktärsskapande elementet och möjliggör vida utblickar där stadsarkipelagens olika delar, topografi, bebyggelse och vegetation kan upplevas som en helhet.

Landmärken

I vyer över Blasieholmen och i utblickarna från udden framträder stadens landmärken. Landmärkena utgör karaktäristiska markörer för sina respektive delområden och underlättar orienteringen i staden. Tillsammans med Gamla Stan, Helgeandsholmen, Skeppsholmen och Kastellholmen utgör Blasieholmen kärnan i den historiska staden. Blasieholmsudden är väl synlig i fria siktlinjer från viktiga stråk i staden. På Blasieholmsudden möts tre av Stockholms stadslandskaps huvudkaraktärer: stenstaden med sin markanta front mot vattenrummet, det representativa och institutionella vattenrummet kring Norrström och sjöfartsstadens landskap med hamnplan och fri kontakt med Nybroviken-Ladugårdsvikens vattenrum.

Siluettpåverkan, Nobelhuset – David Chipperfield Architects

Chipperfields byggnad infogar sig i den omkringliggande bebyggelsens skala i fjärrvyn. Förslagets reducerade geometriska formspråk och volym utan synligt tak innebär en avvikelse från omgivande bebyggelses arkitektur och varierande taklandskap med horisontella och sluttande takfall med inslag av större eller mindre tornuppbyggnader. Fasaderna på Nobel Center bryts dock upp i transparenta, semitransparenta och täta fasadpartier vilket tar ner det storskaliga uttrycket och fogar byggnaden till Norrströms monumentalbyggnader.

Påverkan på stadsrum och vattenrum

Den föreslagna byggnaden har liten påverkan på den centrala stadens vattenrum. Trots att de låga byggnaderna, tullhus och hamnskjul, ersätts av en byggnad vars volym innebär en skalförskjutning, är påverkan på den centrala stadsarkipelagens storskaliga vattenrum marginell. Den nuvarande uppdelningen i tre stadskaraktärer påverkas då den föreslagna byggnaden, omsluten av en park, ersätter den öppna hamnplanen. Nobel Center innebär med sin form och funktion en utvidgning av Norrströms representativa vattenrum, och ett nytt landmärke vid Nybroviken skapas. Byggnaden och den föreslagna parkstruktur som länkas till den befintliga Museiparken skapar en sammanhängande, halvtransparent front mot vattenrummet.

Liknande projekt