arrow Alla projekt

Rosendals slottspark

Uppdragsgivare

Kungliga Djurgårdens förvaltning

Projektgrupp

Jonas Berglund, Christiaan Smits, Linnea Lundström

År

2018 – pågående

Plats

Södra Djurgården, Stockholm

Foto

Nivå landskapsarkitektur, där inget annat anges

Bildspel

Se bilder

Under marken kring det kungliga lustslottet Rosendal på Södra Djurgården vilar en 1800-talspark i fossilt tillstånd. På uppdrag av och i samarbete med Kungliga Djurgårdens förvaltning pågår arbete med restaurering av parken och det medvetet formade kulturlandskap som omgav slottet. I juni 2023 invigdes de första etapperna av Kung Carl XVI Gustaf till parkens 200-årsjubileum. Det rosa empirslottet flankeras nu av en park som förmedlar en komplex trädgårdshistoria.

Pelousen söder om slottet har fått tillägg som avspeglar den blomsterprakt som en gång var lustparkens signum. På den norra terrassen är porfyrvasen nu omgiven av återskapade oskarianska planteringerar och renoverade kallmurar vilka förstärker avläsbarheten av parkens olika historiska lager. I det omgivande landskapet har slyröjning, gallring och föryngring av ekbeståndet påbörjats för att återskapa natur- och landskapsvärden.

Fördjupning

Landskapshistorik

Inför restaureringsarbetet har ett omfattande kunskapsunderlag tagits fram. Arbetet har involverat ett stort antal kompetenser och har bland annat innefattat analys av äldre kartmaterial och gravyrer, akvareller och fotografier.

Den bernadotteska parken på Rosendal består av en kärna av anlagda promenadparker vilka grupperar sig kring slottet. Stommen i parkerna utgörs av ett förskönat hagmarkslandskap med gamla ekar. Längs körvägarna som anlades av Karl XIV Johan har alléer av parklind planterats. I väster ansluter ett arboretum och ett orangeri uppfört av Oskar I och Josefina, vilka vidareutvecklade parken i hortikulturell inriktning. Orangeriet är en kvarvarande rest av en mycket omfattande växthusodling. Området arrenderades från 1861 av Svenska Trädgårdsföreningens och drivs nu av Stiftelsen Rosendals Trädgård. I öster vidtar en bokskog och ett ängs- och hagmarksområde dominerat av gamla ekar. I detta område är även slottets stall beläget. I sydost reser sig en mäktig landform, kallad Utsigten, dominerad av hällmarkstallskog. Söder om slottsbyggnaden öppnar sig en sekvens av öppna landskapsrum av ängskaraktär fram till Lusthusparken i söder

1805

1819

1826

Verifiering i fält

En viktig del av kunskapsunderlaget bygger på verifiering av äldre kartor och bilder. Med utgångspunkt i detta material har några delområden valts ut för fördjupad undersökning tillsammans med byggnadsantikvarier, arkeologer, arkeobotanist och tekniker. Genom laserscanning och georadarundersökning har övervuxna gångvägssystem kunnat lokaliseras. Utformning, uppbyggnad och lägen för grundläggningar, planteringar och gångvägar har dokumenterats via sondering och arkeologisk undersökning. Vid utgrävningen har även fynd i form av krukskärvor och kompostrester bidragit med fördjupad kunskap om parkens omfattning, form och tekniska uppbyggnad.

Bevarade grusgångar gömda under marken. Gångvägen är uppbyggd med tätande lerskikt och ljust åsgrus som slitlager.

Vårdprogram och vårdplan

Det sammanställda kunskapsunderlaget är grunden för utformning av vårdprogram och vårdplan. Vårdprogrammet beskriver den bernadotteska 1800-talsparkens framväxt och värden, och även dagens användning av parkanläggningar och landskapsrum. Vårdplanen utgör ett underlag för restaurering och riktlinjer för parkens skötsel. Planen syftar till att konkretisera arbetet med att återskapa den Bernadotteska parken med hänsyn till olika parkhistoriska lager.

Lågintensiv skötsel över åren har lett till att vegetation döljer sikten mot lustslottet.

Fotomontage undersöker effekten av olika beskärningsåtgärder.

Skulpturprogram

I Karl XIV Johans efterföljd utvecklas nu Rosendal åter som kunglig skulpturpark genom Prinsessan Estelles kulturstiftelse (PREKS). Karl Johans storslagna porfyrurna och bronsskulpturer följs i nutiden av internationell samtidskonst i samverkan med ängs- och hagmarkslandskapet. En långsiktig plan för utvecklingen av skulpturparken tas för närvarande fram i samarbete med Kungliga Djurgårdens förvaltning och PREKS. Utgångspunkten är den bernadotteska traditionen, ett lyhört förhållningsätt till djurgårdslandskapet samt ett platsspecifikt helhetstänkande.

The placement of the sculpture Hoop-La by Alice Aycock next to Folke Bernadotte’s bridge marks the northern entrance to the palace garden. Photo: Robin Hayes

Landskapsvård

Stora parkhistoriska värden och en lång kontinuitet i markanvändningen medför även höga naturvärden. Arbetet med vårdprogram och vårdplan omsätts i en landskapsrestaurering av den så kallade promenadparken nordväst om slottet, vilken påbörjades under 2020. I ett första skede friställs den historiska parkens stomme av äldre ek, lärk och balsampoppel, genom röjning och fällning av sly. Detta arbete följs av kontinuerliga åtgärder för att hålla landskapet öppet, bla genom fårbete. De historiska gångvägarna kommer i ett första skede att synliggöras genom gräsklippning.

Gravyr av lustparkens iskällare av C.J. Billmark 1834. Källa: Kungliga Biblioteket

Innan landskapsvård: iskällaren gömd bakom sly.

Iskällaren har genom landskapsvård synliggjorts.

Lägen för Rosendalsängens historiska gångvägssystem synliggörs genom klippta gräsgångar. Foto Robin Hayes

Liknande projekt