Rosendals slottspark

Inför restaureringsarbetet har ett omfattande kunskapsunderlag tagits fram. Arbetet har involverat ett stort antal kompetenser och har bland annat innefattat analys av äldre kartmaterial och gravyrer, akvareller och fotografier.

Den bernadotteska parken på Rosendal består av en kärna av anlagda promenadparker vilka grupperar sig kring slottet. Stommen i parkerna utgörs av ett förskönat hagmarkslandskap med gamla ekar. Längs körvägarna som anlades av Karl XIV Johan har alléer av parklind planterats. I väster ansluter ett arboretum och ett orangeri uppfört av Oskar I och Josefina, vilka vidareutvecklade parken i hortikulturell inriktning. Orangeriet är en kvarvarande rest av en mycket omfattande växthusodling. Området arrenderades från 1861 av Svenska Trädgårdsföreningens och drivs nu av Stiftelsen Rosendals Trädgård. I öster vidtar en bokskog och ett ängs- och hagmarksområde dominerat av gamla ekar. I detta område är även slottets stall beläget. I sydost reser sig en mäktig landform, kallad Utsigten, dominerad av hällmarkstallskog. Söder om slottsbyggnaden öppnar sig en sekvens av öppna landskapsrum av ängskaraktär fram till Lusthusparken i söder

En viktig del av kunskapsunderlaget bygger på verifiering av äldre kartor och bilder. Med utgångspunkt i detta material har några delområden valts ut för fördjupad undersökning tillsammans med byggnadsantikvarier, arkeologer, arkeobotanist och tekniker. Genom laserscanning och georadarundersökning har övervuxna gångvägssystem kunnat lokaliseras. Utformning, uppbyggnad och lägen för grundläggningar, planteringar och gångvägar har dokumenterats via sondering och arkeologisk undersökning. Vid utgrävningen har även fynd i form av krukskärvor och kompostrester bidragit med fördjupad kunskap om parkens omfattning, form och tekniska uppbyggnad.

Det sammanställda kunskapsunderlaget är grunden för utformning av vårdprogram och vårdplan. Vårdprogrammet beskriver den bernadotteska 1800-talsparkens framväxt och värden, och även dagens användning av parkanläggningar och landskapsrum. Vårdplanen utgör ett underlag för restaurering och riktlinjer för parkens skötsel. Planen syftar till att konkretisera arbetet med att återskapa den Bernadotteska parken med hänsyn till olika parkhistoriska lager.

I Karl XIV Johans efterföljd utvecklas nu Rosendal åter som kunglig skulpturpark genom Prinsessan Estelles kulturstiftelse (PREKS). Karl Johans storslagna porfyrurna och bronsskulpturer följs i nutiden av internationell samtidskonst i samverkan med ängs- och hagmarkslandskapet. En långsiktig plan för utvecklingen av skulpturparken tas för närvarande fram i samarbete med Kungliga Djurgårdens förvaltning och PREKS. Utgångspunkten är den bernadotteska traditionen, ett lyhört förhållningsätt till djurgårdslandskapet samt ett platsspecifikt helhetstänkande.

Stora parkhistoriska värden och en lång kontinuitet i markanvändningen medför även höga naturvärden. Arbetet med vårdprogram och vårdplan omsätts i en landskapsrestaurering av den så kallade promenadparken nordväst om slottet, vilken påbörjades under 2020. I ett första skede friställs den historiska parkens stomme av äldre ek, lärk och balsampoppel, genom röjning och fällning av sly. Detta arbete följs av kontinuerliga åtgärder för att hålla landskapet öppet, bla genom fårbete. De historiska gångvägarna kommer i ett första skede att synliggöras genom gräsklippning.