KTH Campus

Landskapshistorik beskrivs genom studier av äldre kartmaterial och beskrivningar. Campusområdet och dess närmaste omgivning präglas av Norra Djurgårdens typiska struktur, ett dramatiskt kuperat landskap med bergssträckningar omgivna av dalstråk. KTH Campus präglas av det gestaltade förhållande mellan Norra Djurgårdens landskap och bebyggelsen; ”institution i park”, där parklandskapet respekteras och utnyttjas som sammanhållande stomme inom campusområdet.

Områdets byggnadsutveckling beskrivs i anslutning till några utvalda kartor. En utveckling har skett från orörd Djurgårdsnatur under 1800-talet skild från stenstadens rutnätsplan, till dagens utseende med byggnader i ett förtätat parklandskap, orienterat efter den äldre bevarade vägstrukturen.

KTH Campus byggnader speglar hela 1900-talets utveckling fram till idag med olika arkitektur – och stilideal, som nationalromantik, tjugotalsklassicism, funktionalism, folkhemsarkitektur och modernism. Ett område i ständig utveckling.

Syftet med landskaps- och kulturmiljöanalysen är att beskriva landskaps- och kulturhistoriska värden som underlag för pågående och kommande planering. Trots en fortlöpande förtätad bebyggelse med fria byggnader i parkmiljö, finns områden som bedöms klara en framtida förändring och förtätning utan att de unika utpekade kvaliteterna i Campuset som helhet skadas eller går förlorade. Det är relevant att identifiera vilka värden i KTH-området som är uttryck för riksintresset Stockholms innerstad och vilka värden som är av ett mer lokalt intresse för att bibehålla och utveckla campusområdets karaktär. Detta ligger till grund för konsekvensbeskrivningens värdebeskrivningar, som i sin tur utgör underlag för bedömning av det enskilda projektets påverkan.

För tre områden finns planförslag innehållande nya bostäder. Planförslagens konsekvenser för landskap och kulturmiljö analyseras. Konsekvenser för bebyggelse och rumslighet samt för landskapsbild- och grönstruktur lyfts fram. Förslag till bearbetningar beskrivs.

Förslagens påverkan på stadssiluetten beskrivs genom fotomontage, från utsiktspunkter inom staden. Den föreslagna bebyggelsen på Osquldas väg och F.d. Containerhuset är synlig från Katarinavägen. Nya volymer adderas till den sammansatta siluetten, utan påtaglig påverkan på den generella karaktären.

Gestaltningsprogrammet innehåller riktlinjer för gestaltning och möblering. Fokus ligger på åtgärder för förstärkning av den biologiska mångfalden i befintliga gröna ytor. Inom området finns en mängd livsmiljöer för mångfald av arter knutna till träd och blommor, miljöer som kan utvecklas vidare. Spridningsstråk för ekologisk infrastruktur till Nationalstadsparken värnas och förtydligas.

Inom projektet ingår en långsiktig målbild för landskapsutveckling på KTH Campus. Föreslagen ny bebyggelse tolkar och utvecklar förslagen till bebyggelseutveckling enligt KTH Campusplan 2014.